för det är så man lär sig leva

 
 
Gud, vilken vår jag har bakom mig. Jag har varvat många arbetsdagar med kvällskurser och gått på högvarv för att klara av vardagen. De dagar jag har haft ledigt har jag bara stängt in mig själv och sovit ut. Jag har mist två viktiga personer i mitt liv, den ena vet ni om. Den andra är min gammelmormor som gick bort en vardag då månen var som störst. Hon var den vackraste människan på jorden som har lärt mig så otroligt mycket, så mycket jag aldrig tackade för.
Jag har mist två personer som har definierat kärlek för mig. Jag älskar kärlek, jag har bara blivit sårad för många gånger för att kunna tro på det igen. Men trots detta vet jag vart jag skall kolla för att känna trygghet, mot stjärnorna, för där vet jag att hon som en gång lärde mig så mycket lyser nu upp himlen för mig.
 
Men oj vilken vår jag har bakom mig. En vår med även många roliga minnen som jag har skapat med alla nya och gamla vänner jag har träffat. Jag har träffat en motsatts av mig själv, som jag är så glad att jag har i mitt liv just nu. En som sätter dendär rosa pricken i mitt liv som jag behöver bland mina gråa och beiga vardagliga färger.
 
Våren har varit ett rent utsagt helvete samtidigt som en underbar himmel. Glad är jag för det, för det är så man lär sig leva. Nu väntar jag bara på sommaren, då inga deadlines väntar eller solen går ner. Jag väntar med spänning.